Beskrivning av verksamheten

 

2.6 Arbetsverkstaden på Kimitoön – ISLA+  
2.6.1 Beskrivning av verksamheten 
Arbetsverkstaden ISLA+ på Kimitoön underlyder kultur- och fritidsnämnden, och har en verksamhetsform. ISLA+ påbörjade sin verksamhet i oktober 2013, vid tidpunkten för vårt besökt hade arbetsverkstaden precis firat sin ettårsdag. Verkstadsutrymmena, som är belägna i centrum av Dalsbruk, är enkelt inredda och ter sig rymliga eftersom de delas med ungdomsgården. I teorin finns flera rum till verkstadens förfogande men i praktiken används – utöver datorrummet och kokvrån – primärt endast ett av dem för verksamheten. När vi besöker verkstaden är stämningen god och deltagarna arbetar som bäst med att tillverka ljusstakar som ska säljas på den inkommande julmarknaden. Deltagarna vid ISLA+ kommer främst via AN-byrån och har antingen arbetsprövnings- eller rehabiliteringsavtal. Verkstadsperioden kan vara allt från en månad till ett år beroende på deltagarens livssituation och behov. Vid tidpunkten för vårt besök var fyra av de totalt fem praktikplatserna fyllda. Av de fyra deltagarna deltog tre i verkstadsarbetet medan den fjärde var ute på arbetspraktik. Deltagarna vid ISLA+ arbetar fyra till fem dagar i veckan från kl. 10–14; arbetsdagens längd är anpassad enligt den begränsade lokala kollektivtrafiken. Om deltagarna försenar sig har de möjlighet att arbeta in förseningen samma, eller en annan, eftermiddag efter att den ordinarie verkstadsdagen tagit slut. Verkstadsdagen inleds alltid med gemensam morgongröt; en rutin som infördes i och med att verksamhetsledaren märkte att flera av deltagarna inte äter frukost hemma. Till det återkommande veckoprogrammet hör idrott varje onsdag och matlagning varje fredag. Matlagningen sker i högstadiets undervisningskök eftersom arbetsverkstaden saknar eget kök. Utgifterna för lunchen bekostas av kommunen. Varje torsdag planerar personal och deltagare tillsammans dagsprogrammet för den kommande veckan. På programmet kan exempelvis stå att skriva CV, söka utbildning- och arbetsplatser eller göra studiebesök på potentiella arbetsplatser; må så vara att utbudet av närbelägna arbetsplatser är begränsat. Verksamhetsledaren konstaterar att ISLA+ har begränsade resurser, vilket medför att det varit utmanande att hitta meningsfull sysselsättning som lämpar sig för alla deltagare. Som exempel nämner hon att, framför allt de manliga, deltagarna kunde ha glädje av en trä- eller metallverkstad. Arbetsverkstaden ISLA+ är tvåspråkig. Under vårt besök fanns två svenskspråkiga och en finskspråkig deltagare på plats. Trots att deltagarna ofta uppger att de förstår både finska och svenska, tycker sig personalen ha märkt att så inte alltid är fallet. Därför ges alltid all information till gruppen på båda inhemska språken. Trots att kommunikationen, speciellt för de tvåspråkiga deltagarna, kan 
En presentation av 13 arbetsverkstäder för unga i Svenskfinland 25
2 De 13 arbetsverkstäderna i alfabetisk ordning
uppfattas som upprepande så konstaterar personalen att den tvåspråkiga miljön fungerar som en språkdusch för flera av deltagarna. Däremot uppmuntras de enskilda deltagarna att använda sitt modersmål och alla individuella samtal förs på deltagarens modersmål. 
2.6.2 Personal, arbetsuppgifter och internt samarbete Under det första verksamhetsåret har verksamhetsledaren, som till sin utbildning är socialarbetare, varit den enda anställda vid ISLA+. Det här innebär att hon varit tvungen att fördela sin tid mellan å ena sidan den gemensamma verksamheten och å andra sidan den individuella handledningen. Verksamhetsledaren är primus motor för hela verksamheten och har skapat dess struktur men är även intresserad av att fundera kring framtida utvecklingsmöjligheter och utmaningar. Hösten 2014 har kommunen anställt en uppsökande ungdomsarbetare, med samhällspedagogisk utbildning, som fungerar som verkstadshandledare en eftermiddag i veckan. Den uppsökande ungdomsarbetaren är samtidigt den enda kollega som verksamhetsledaren kan bolla tankar och idéer med, varför regelmässiga möten inte är aktuella att hålla. 
En presentation av 13 arbetsverkstäder för unga i Svenskfinland26
2 De 13 arbetsverkstäderna i alfabetisk ordning
• Det anspråkslösa men mättande morgonmålet i form av gröt med sylt föreföll att fungera bra som en gemensam öppning av dagen. • Verksamhetsledaren använder sig av kreativa lösningar; t.ex. lånar hon högstadiets undervisningskök en dag i veckan för tillredningen av lunchen. • Deltagarna kan kompensera för förseningar genom att jobba övertid. M.a.o. finns i praktiken ett slags ”flextid”. • All kommunikation med deltagarna går konsekvent på både svenska och finska. • Arbetsverkstadens regler, som också inkluderade etiska aspekter, hänger synligt på väggen. • Verksamhetsledaren är tvungen att arbeta mycket ensam. • Kimitoöns geografiska läge präglar hela verksamheten; avståndet till ANbyrån är 70 km, utbudet av utbildnings- och arbetsplatser är begränsat liksom kollektivtrafiken. • Arbetsverkstaden på Kimitoön är både ung och liten. T.ex. saknar verkstaden utrymmen där snickar- och metallarbeten kunde utföras, liksom ett eget kök. • Verksamhetsledaren definierar arbetsverkstaden snarare som en start- än en slussverkstad och understryker deltagarnas behov av tid för att kunna bestämma sig för vad de vill göra i framtiden. • Verksamhetsledaren har fått ett direktnummer till socialarbetarna, vilket möjliggjort ett snabbt och smidigt samarbete mellan dem. • Verksamhetsledaren har konkreta planer för framtiden; bl.a. att inkludera föräldrarna i samarbetet och att grunda ett sektorövergripande nätverk för ungdomsarbetet på Kimitoön.
Verkstadens hemsidor:  http://www.kimitoon.fi/sv/fritid-och-kultur/ungdom/ungdomsverkstad/

2.6 Arbetsverkstaden på Kimitoön – ISLA+  

2.6.1 Beskrivning av verksamheten 

Arbetsverkstaden ISLA+ på Kimitoön underlyder kultur- och fritidsnämnden, och har en verksamhetsform. ISLA+ påbörjade sin verksamhet i oktober 2013, vid tidpunkten för vårt besökt hade arbetsverkstaden precis firat sin ettårsdag. Verkstadsutrymmena, som är belägna i centrum av Dalsbruk, är enkelt inredda och ter sig rymliga eftersom de delas med ungdomsgården. I teorin finns flera rum till verkstadens förfogande men i praktiken används – utöver datorrummet och kokvrån – primärt endast ett av dem för verksamheten. När vi besöker verkstaden är stämningen god och deltagarna arbetar som bäst med att tillverka ljusstakar som ska säljas på den inkommande julmarknaden. Deltagarna vid ISLA+ kommer främst via AN-byrån och har antingen arbetsprövnings- eller rehabiliteringsavtal. Verkstadsperioden kan vara allt från en månad till ett år beroende på deltagarens livssituation och behov. Vid tidpunkten för vårt besök var fyra av de totalt fem praktikplatserna fyllda. Av de fyra deltagarna deltog tre i verkstadsarbetet medan den fjärde var ute på arbetspraktik. Deltagarna vid ISLA+ arbetar fyra till fem dagar i veckan från kl. 10–14; arbetsdagens längd är anpassad enligt den begränsade lokala kollektivtrafiken. Om deltagarna försenar sig har de möjlighet att arbeta in förseningen samma, eller en annan, eftermiddag efter att den ordinarie verkstadsdagen tagit slut. Verkstadsdagen inleds alltid med gemensam morgongröt; en rutin som infördes i och med att verksamhetsledaren märkte att flera av deltagarna inte äter frukost hemma. Till det återkommande veckoprogrammet hör idrott varje onsdag och matlagning varje fredag. Matlagningen sker i högstadiets undervisningskök eftersom arbetsverkstaden saknar eget kök. Utgifterna för lunchen bekostas av kommunen. Varje torsdag planerar personal och deltagare tillsammans dagsprogrammet för den kommande veckan. På programmet kan exempelvis stå att skriva CV, söka utbildning- och arbetsplatser eller göra studiebesök på potentiella arbetsplatser; må så vara att utbudet av närbelägna arbetsplatser är begränsat. Verksamhetsledaren konstaterar att ISLA+ har begränsade resurser, vilket medför att det varit utmanande att hitta meningsfull sysselsättning som lämpar sig för alla deltagare. Som exempel nämner hon att, framför allt de manliga, deltagarna kunde ha glädje av en trä- eller metallverkstad. Arbetsverkstaden ISLA+ är tvåspråkig. Under vårt besök fanns två svenskspråkiga och en finskspråkig deltagare på plats. Trots att deltagarna ofta uppger att de förstår både finska och svenska, tycker sig personalen ha märkt att så inte alltid är fallet. Därför ges alltid all information till gruppen på båda inhemska språken. Trots att kommunikationen, speciellt för de tvåspråkiga deltagarna, kan uppfattas som upprepande så konstaterar personalen att den tvåspråkiga miljön fungerar som en språkdusch för flera av deltagarna. Däremot uppmuntras de enskilda deltagarna att använda sitt modersmål och alla individuella samtal förs på deltagarens modersmål. 

2.6.2 Personal, arbetsuppgifter och internt samarbete

Under det första verksamhetsåret har verksamhetsledaren, som till sin utbildning är socialarbetare, varit den enda anställda vid ISLA+. Det här innebär att hon varit tvungen att fördela sin tid mellan å ena sidan den gemensamma verksamheten och å andra sidan den individuella handledningen. Verksamhetsledaren är primus motor för hela verksamheten och har skapat dess struktur men är även intresserad av att fundera kring framtida utvecklingsmöjligheter och utmaningar. Hösten 2014 har kommunen anställt en uppsökande ungdomsarbetare, med samhällspedagogisk utbildning, som fungerar som verkstadshandledare en eftermiddag i veckan. Den uppsökande ungdomsarbetaren är samtidigt den enda kollega som verksamhetsledaren kan bolla tankar och idéer med, varför regelmässiga möten inte är aktuella att hålla. 

VÄRT ATT NOTERA

• Det anspråkslösa men mättande morgonmålet i form av gröt med sylt föreföll att fungera bra som en gemensam öppning av dagen. • Verksamhetsledaren använder sig av kreativa lösningar; t.ex. lånar hon högstadiets undervisningskök en dag i veckan för tillredningen av lunchen. • Deltagarna kan kompensera för förseningar genom att jobba övertid. M.a.o. finns i praktiken ett slags ”flextid”. • All kommunikation med deltagarna går konsekvent på både svenska och finska. • Arbetsverkstadens regler, som också inkluderade etiska aspekter, hänger synligt på väggen. • Verksamhetsledaren är tvungen att arbeta mycket ensam. • Kimitoöns geografiska läge präglar hela verksamheten; avståndet till ANbyrån är 70 km, utbudet av utbildnings- och arbetsplatser är begränsat liksom kollektivtrafiken. • Arbetsverkstaden på Kimitoön är både ung och liten. T.ex. saknar verkstaden utrymmen där snickar- och metallarbeten kunde utföras, liksom ett eget kök. • Verksamhetsledaren definierar arbetsverkstaden snarare som en start- än en slussverkstad och understryker deltagarnas behov av tid för att kunna bestämma sig för vad de vill göra i framtiden. • Verksamhetsledaren har fått ett direktnummer till socialarbetarna, vilket möjliggjort ett snabbt och smidigt samarbete mellan dem. • Verksamhetsledaren har konkreta planer för framtiden; bl.a. att inkludera föräldrarna i samarbetet och att grunda ett sektorövergripande nätverk för ungdomsarbetet på Kimitoön.

Verkstadens hemsidor:  http://www.kimitoon.fi/sv/fritid-och-kultur/ungdom/ungdomsverkstad/