Beskrivning av verksamheten

 

2.2 Arbetsverkstaden i Borgå 
2.2.1 Beskrivning av verksamheten Arbetsverkstaden i Borgå, som underlyder social- och hälsovårdssektorn, grundades år 2013 och består av fyra olika verksamhetsformer; Starten, Bil & Metall-, Konst- & Hantverk- samt Snickarverkstaden. De tre förstnämnda, liksom verksamhetsformernas administration, ligger i avgränsande utrymmen i centrum av Borgå. Ungefär 5,5 km utanför stadskärnan finns Snickarverkstaden, vars utrymmen delas av ungdoms- och vuxenenheten. Atmosfären vid verkstaden är välkomnande och samtliga utrymmen ter sig ändamålsenliga och välutrustade. De fyra verksamhetsformerna kan tillsammans ta in maximalt 24 deltagare. År 2014 hade Borgå totalt 90 unga verkstadsdeltagare. Den dag vi besökte verkstaden var sammanlagt elva deltagare på plats. Deltagarna kommer främst från Borgå3 och kommer i regel till verkstaden via AN-byrån eller de uppsökande ungdomsarbetarna. Arbetsverkstaden i Borgå har nyligen gått in för att endast ta emot deltagare med rehabiliteringsavtal, oberoende av de ungas livssituation. Detta eftersom rehabiliteringsavtalen är flexibla och bl.a. ger möjlighet till att verkstadsperioden varar upp till två år. I allmänhet är verkstadsperioden vid arbetsverkstaden ändå sex månader lång. Personalen menar dock å ena sidan att en del deltagare drar nytta av att verkstadsperioden pågår längre än så; å andra sidan konstaterar den att deltagarna inte skall stanna på verkstaden mer än ett år. Orsaken till detta är enkel: en och samma deltagare kan erbjudas meningsfull sysselsättning under ett år – men inte just längre än så. De fyra verksamhetsformerna skiljer sig tydligt från varandra i flera avseenden; arbetsdagens längd varierar liksom formen och kravnivån på den erbjudna sysselsättningen. Nya deltagare besluter i samråd med personalen om vilken 
3  En liten andel (4 % år 2014) kommer från de närliggande kommunerna Askola och Sibbo. Hösten 2014 har Sibbo dock öppnat en egen ungdomsverkstad.
En presentation av 13 arbetsverkstäder för unga i Svenskfinland 11
2 De 13 arbetsverkstäderna i alfabetisk ordning
verkstad de skall delta i. I Startverkstaden har deltagarna möjlighet att pröva på olika praktiska arbeten, rikligt med tid att reflektera över sin livssituation och goda möjligheter till individuell handledning. Enligt verksamhetsledaren är det viktigt att verksamheten i Startverkstaden omfattar både praktiska arbetsuppgifter och individuella samtal. Deltagarna vid Startverkstaden arbetar en till tre dagar i veckan från kl. 10–14. I de övriga tre verksamhetsformerna – Bil & Metall, Konst- & Hantverk samt Snickarverkstaden – ligger fokus tydligare på att förbereda deltagarna inför kommande studier och lönearbete. Detta framkommer genom högre krav när det gäller inlärning av såväl praktiska som sociala färdigheter. Också arbetsveckan är längre; deltagarna är på plats fem dagar i veckan och arbetsdagen är sex timmar lång; kl. 9–15. Vid samtliga fyra verksamhetsformer ingår en idrottsdag som en del av det regelbundna veckoprogrammet. Dessutom ansvarar verksamhetsformerna i tur och ordning för planering och tillredning av en gemensam lunch en dag i veckan som bekostas av arbetsverkstaden. Arbetsverkstaden i Borgå är tvåspråkig. Av deltagarna är ungefär ¾ finskspråkiga och ¼ svenskspråkiga. Alla i personalen förstår, och de flesta behärskar även, båda inhemska språken. Bland deltagarna kan språkkunskaperna variera; en del är helt enspråkiga medan andra är tvåspråkiga. Det här innebär att det inte är självklart att det alltid finns ett gemensamt språk som samtliga deltagare i verkstaden behärskar. I praktiken går mycket av gruppverksamheten på finska men personalen är alltid redo att översätta givna instruktioner till svenska om det finns behov därtill. Den individuella handledningen ges däremot alltid på det språk som den enskilda deltagaren önskar. 
2.2.3 Personal, arbetsuppgifter och internt samarbete Personalen vid arbetsverkstaden består av en verksamhetsledare och tio handledare. Av handledarna arbetar sex som verkstadshandledare4, en som individuell handledare, två som socialhandledare och en som handledare. Bland dem finns en socionom, en socialpedagog, flera ungdomsledare och några med utbildning inom konst eller hantverk som tagit kompletterande handledarkurser. Verksamhetsledaren vid arbetsverkstaden kallas koordinator och ansvarar för både ungdoms- och vuxenenhetens verkstäder. Koordinatorn är insatt både i de administrativa uppgifterna och i den praktiska verksamheten på verkstadsgolven, vilket innebär att hon bland annat känner till deltagarna personligen. Verkstadshandledarna handleder deltagarna på verkstadsgolvet. Den individuella handledaren 
4  En liten andel (4 % år 2014) kommer från de närliggande kommunerna Askola och Sibbo. Hösten 2014 har Sibbo dock öppnat en egen ungdomsverkstad.
En presentation av 13 arbetsverkstäder för unga i Svenskfinland12
2 De 13 arbetsverkstäderna i alfabetisk ordning
VÄRT ATT NOTERA
BORGÅ
sköter kontakten till utbildnings- och arbetsplatser både vid ungdoms- och vuxenenheten. Hon handleder och stöder deltagarna i ansökningsprocesserna. Koordinatorn har även utarbetat ett välfungerande system för utbyte av information med verkstadens samarbetsparter. Sålunda har en av verkstadens socialhandledare tillgång till de uppgifter om deltagarna som registrerats av FPA. Det här innebär att socialhandledaren tillsammans med deltagaren exempelvis kan kolla upp om och när en utbetalning från FPA är på väg. Enligt personalen har detta arrangemang flera fördelar, även om det även förutsätter en tydlig ansvarsfördelning mellan de olika samarbetsparterna. Var tredje vecka har personalen vid arbetsverkstaden ett gemensamt planeringsmöte. En gång i månaden träffar koordinatorn alla verkstadshandledare enskilt för att diskutera både handledarens och deltagarnas behov. Därtill träffar koordinatorn socialhandledarna en gång i veckan för att gå igenom aktuella ärenden. Tydligt är att koordinatorn är ambitiös och ytterst välsorterad och både planerar och disponerar sin tid väl.
• De unga kan välja att via verkstadens webbsidor elektroniskt söka till arbetsverkstaden. • Inskrivningen av nya deltagare följer en årsklocka (se bilaga 1) och sker ett bestämt antal måndagar per år. Detta för att ge och grupperna en viss stadga. • Den välutrustade och rymliga snickeriverkstaden används samtidigt av både ungdoms- och vuxenenhetens deltagare men så att deltagarna arbetar i sina respektive grupper. • Borgå är den enda av de svensk- och tvåspråkiga arbetsverkstäderna som har en bil- och metallverkstad. • Personalen betonar vikten av att kraven som ställs på deltagarna är tydligt formulerade och att deltagarna är redo att arbeta med det som verkstaden har att erbjuda. Det händer ibland att deltagarna inte är tillräckligt mogna eller motiverade och då avbryts deras verkstadsperiod. De här ungdomarna är dock välkomna tillbaka så snart de är redo att ta sig an verkstadsuppgifterna igen.
En presentation av 13 arbetsverkstäder för unga i Svenskfinland 13
2 De 13 arbetsverkstäderna i alfabetisk ordning
• Verkstaden är strikt när det kommer till förseningar: ingen ersättning utbetalas till försenade deltagare och de får inte heller stanna kvar vid verkstaden den dagen. Förutom att deltagarna skall lära sig vikten av att komma i tid är en bidragande orsak även att deltagare som inte registrerats som närvarande inte heller är försäkrade. • Koordinatorn (verksamhetsledaren) vid verkstaden understryker och uppmuntrar till ett reflekterande och självkritiskt förhållningssätt såväl till verksamheten som till den egna arbetsinsatsen. T.ex. utgår man inte från att en längre verkstadsperiod automatiskt gynnar deltagarna. • Deltagarna har möjlighet att under sin verkstadsperiod avlägga en del kurser på andra stadiet som berättigar till studiepoäng, via s.k. “OSSU:n”5. • Ett samarbete med stadens hälsovård har nyligen utarbetats. Målsättningen är att deltagarna skall erbjudas regelbundna hälsoundersökningar. • Efter avslutad verkstadsperiod har deltagarna även möjlighet att få ett intyg över den utförda praktiken. Personalens uppfattning är att deltagarna uppskattar intygen från verkstaden och kan se dem som en potentiell merit då de söker arbete. • Den individuella handledaren som ansvarar för företagssamarbete har mångårig företagarbakgrund och mycket goda kontakter till de lokala företagarna. • En av verkstadens socialhandledare har tillgång till FPA:s register och kan i samråd med och med samtycke av deltagarna få tillgång till deras uppgifter. • Koordinatorn (verksamhetsledaren) är ytterst välorganiserad och håller regelbundet möten med sin personal. Mötena sker både individuellt och i grupp. • I motsats till de andra svensk- och tvåspråkiga arbetsverkstäderna använder sig Borgå av statistikprogrammet VAT (jfr “PARty”) för att bokföra sin verksamhet. Enligt koordinatorn lämpar sig VAT bättre för verkstadens behov; t.ex. kan de med hjälp av VAT föra in uppgifter om sina deltagare på daglig basis. • Arbetsverkstaden i Borgå följer upp sina deltagare i två års tid efter att de avslutat sin verkstadsperiod.
Verkstadens hemsidor: https://www.porvoo.fi/index.php?mid=6069 

2.2 Arbetsverkstaden i Borgå 

2.2.1 Beskrivning av verksamheten

Arbetsverkstaden i Borgå, som underlyder social- och hälsovårdssektorn, grundades år 2013 och består av fyra olika verksamhetsformer; Starten, Bil & Metall-, Konst- & Hantverk- samt Snickarverkstaden. De tre förstnämnda, liksom verksamhetsformernas administration, ligger i avgränsande utrymmen i centrum av Borgå. Ungefär 5,5 km utanför stadskärnan finns Snickarverkstaden, vars utrymmen delas av ungdoms- och vuxenenheten. Atmosfären vid verkstaden är välkomnande och samtliga utrymmen ter sig ändamålsenliga och välutrustade. De fyra verksamhetsformerna kan tillsammans ta in maximalt 24 deltagare. År 2014 hade Borgå totalt 90 unga verkstadsdeltagare. Den dag vi besökte verkstaden var sammanlagt elva deltagare på plats. Deltagarna kommer främst från Borgå3 och kommer i regel till verkstaden via AN-byrån eller de uppsökande ungdomsarbetarna. Arbetsverkstaden i Borgå har nyligen gått in för att endast ta emot deltagare med rehabiliteringsavtal, oberoende av de ungas livssituation. Detta eftersom rehabiliteringsavtalen är flexibla och bl.a. ger möjlighet till att verkstadsperioden varar upp till två år. I allmänhet är verkstadsperioden vid arbetsverkstaden ändå sex månader lång. Personalen menar dock å ena sidan att en del deltagare drar nytta av att verkstadsperioden pågår längre än så; å andra sidan konstaterar den att deltagarna inte skall stanna på verkstaden mer än ett år. Orsaken till detta är enkel: en och samma deltagare kan erbjudas meningsfull sysselsättning under ett år – men inte just längre än så. De fyra verksamhetsformerna skiljer sig tydligt från varandra i flera avseenden; arbetsdagens längd varierar liksom formen och kravnivån på den erbjudna sysselsättningen. Nya deltagare besluter i samråd med personalen om vilken verkstad de skall delta i. I Startverkstaden har deltagarna möjlighet att pröva på olika praktiska arbeten, rikligt med tid att reflektera över sin livssituation och goda möjligheter till individuell handledning. Enligt verksamhetsledaren är det viktigt att verksamheten i Startverkstaden omfattar både praktiska arbetsuppgifter och individuella samtal. Deltagarna vid Startverkstaden arbetar en till tre dagar i veckan från kl. 10–14. I de övriga tre verksamhetsformerna – Bil & Metall, Konst- & Hantverk samt Snickarverkstaden – ligger fokus tydligare på att förbereda deltagarna inför kommande studier och lönearbete. Detta framkommer genom högre krav när det gäller inlärning av såväl praktiska som sociala färdigheter. Också arbetsveckan är längre; deltagarna är på plats fem dagar i veckan och arbetsdagen är sex timmar lång; kl. 9–15. Vid samtliga fyra verksamhetsformer ingår en idrottsdag som en del av det regelbundna veckoprogrammet. Dessutom ansvarar verksamhetsformerna i tur och ordning för planering och tillredning av en gemensam lunch en dag i veckan som bekostas av arbetsverkstaden. Arbetsverkstaden i Borgå är tvåspråkig. Av deltagarna är ungefär ¾ finskspråkiga och ¼ svenskspråkiga. Alla i personalen förstår, och de flesta behärskar även, båda inhemska språken. Bland deltagarna kan språkkunskaperna variera; en del är helt enspråkiga medan andra är tvåspråkiga. Det här innebär att det inte är självklart att det alltid finns ett gemensamt språk som samtliga deltagare i verkstaden behärskar. I praktiken går mycket av gruppverksamheten på finska men personalen är alltid redo att översätta givna instruktioner till svenska om det finns behov därtill. Den individuella handledningen ges däremot alltid på det språk som den enskilda deltagaren önskar. 

2.2.3 Personal, arbetsuppgifter och internt samarbete

Personalen vid arbetsverkstaden består av en verksamhetsledare och tio handledare. Av handledarna arbetar sex som verkstadshandledare4, en som individuell handledare, två som socialhandledare och en som handledare. Bland dem finns en socionom, en socialpedagog, flera ungdomsledare och några med utbildning inom konst eller hantverk som tagit kompletterande handledarkurser. Verksamhetsledaren vid arbetsverkstaden kallas koordinator och ansvarar för både ungdoms- och vuxenenhetens verkstäder. Koordinatorn är insatt både i de administrativa uppgifterna och i den praktiska verksamheten på verkstadsgolven, vilket innebär att hon bland annat känner till deltagarna personligen. Verkstadshandledarna handleder deltagarna på verkstadsgolvet. Den individuella handledaren sköter kontakten till utbildnings- och arbetsplatser både vid ungdoms- och vuxenenheten. Hon handleder och stöder deltagarna i ansökningsprocesserna. Koordinatorn har även utarbetat ett välfungerande system för utbyte av information med verkstadens samarbetsparter. Sålunda har en av verkstadens socialhandledare tillgång till de uppgifter om deltagarna som registrerats av FPA. Det här innebär att socialhandledaren tillsammans med deltagaren exempelvis kan kolla upp om och när en utbetalning från FPA är på väg. Enligt personalen har detta arrangemang flera fördelar, även om det även förutsätter en tydlig ansvarsfördelning mellan de olika samarbetsparterna. Var tredje vecka har personalen vid arbetsverkstaden ett gemensamt planeringsmöte. En gång i månaden träffar koordinatorn alla verkstadshandledare enskilt för att diskutera både handledarens och deltagarnas behov. Därtill träffar koordinatorn socialhandledarna en gång i veckan för att gå igenom aktuella ärenden. Tydligt är att koordinatorn är ambitiös och ytterst välsorterad och både planerar och disponerar sin tid väl.

 

VÄRT ATT NOTERA

• De unga kan välja att via verkstadens webbsidor elektroniskt söka till arbetsverkstaden.

• Inskrivningen av nya deltagare följer en årsklocka (se bilaga 1) och sker ett bestämt antal måndagar per år. Detta för att ge och grupperna en viss stadga.

• Den välutrustade och rymliga snickeriverkstaden används samtidigt av både ungdoms- och vuxenenhetens deltagare men så att deltagarna arbetar i sina respektive grupper.

• Borgå är den enda av de svensk- och tvåspråkiga arbetsverkstäderna som har en bil- och metallverkstad.

• Personalen betonar vikten av att kraven som ställs på deltagarna är tydligt formulerade och att deltagarna är redo att arbeta med det som verkstaden har att erbjuda. Det händer ibland att deltagarna inte är tillräckligt mogna eller motiverade och då avbryts deras verkstadsperiod. De här ungdomarna är dock välkomna tillbaka så snart de är redo att ta sig an verkstadsuppgifterna igen.

• Verkstaden är strikt när det kommer till förseningar: ingen ersättning utbetalas till försenade deltagare och de får inte heller stanna kvar vid verkstaden den dagen. Förutom att deltagarna skall lära sig vikten av att komma i tid är en bidragande orsak även att deltagare som inte registrerats som närvarande inte heller är försäkrade.

• Koordinatorn (verksamhetsledaren) vid verkstaden understryker och uppmuntrar till ett reflekterande och självkritiskt förhållningssätt såväl till verksamheten som till den egna arbetsinsatsen. T.ex. utgår man inte från att en längre verkstadsperiod automatiskt gynnar deltagarna.

• Deltagarna har möjlighet att under sin verkstadsperiod avlägga en del kurser på andra stadiet som berättigar till studiepoäng, via s.k. “OSSU:n”5.

• Ett samarbete med stadens hälsovård har nyligen utarbetats. Målsättningen är att deltagarna skall erbjudas regelbundna hälsoundersökningar.

• Efter avslutad verkstadsperiod har deltagarna även möjlighet att få ett intyg över den utförda praktiken. Personalens uppfattning är att deltagarna uppskattar intygen från verkstaden och kan se dem som en potentiell merit då de söker arbete.

• Den individuella handledaren som ansvarar för företagssamarbete har mångårig företagarbakgrund och mycket goda kontakter till de lokala företagarna.

• En av verkstadens socialhandledare har tillgång till FPA:s register och kan i samråd med och med samtycke av deltagarna få tillgång till deras uppgifter.

• Koordinatorn (verksamhetsledaren) är ytterst välorganiserad och håller regelbundet möten med sin personal. Mötena sker både individuellt och i grupp.

• I motsats till de andra svensk- och tvåspråkiga arbetsverkstäderna använder sig Borgå av statistikprogrammet VAT (jfr “PARty”) för att bokföra sin verksamhet. Enligt koordinatorn lämpar sig VAT bättre för verkstadens behov; t.ex. kan de med hjälp av VAT föra in uppgifter om sina deltagare på daglig basis.

• Arbetsverkstaden i Borgå följer upp sina deltagare i två års tid efter att de avslutat sin verkstadsperiod.

Verkstadens hemsidor: https://www.porvoo.fi/index.php?mid=6069 

---

 Noter

3)  En liten andel (4 % år 2014) kommer från de närliggande kommunerna Askola och Sibbo. Hösten 2014 har Sibbo dock öppnat en egen ungdomsverkstad.

4)  En liten andel (4 % år 2014) kommer från de närliggande kommunerna Askola och Sibbo. Hösten 2014 har Sibbo dock öppnat en egen ungdomsverkstad.