Press

Arbetsverkstäder är samhällsekonomiskt lönsamma eftersom de stärker färdigheter inför studier och arbetslivet. 
Enligt ny forskning så täcks utgifterna för hela verksamheten redan om 110 av de 15 000 ungdomar vi stöder börjar studera och får jobb.  
Pressinfo 9.2.2017     
Nationella Verkstadsföreningens (TPY) ordförande Anneli Kiljunen konstaterar: ”För första gången har vi landsomfattande data som bekräftar att verksamheten på våra verkstäder stärker just sådant kunnande som arbetslivet och studier förutsätter” 
Över 90% upplever att deras sociala kompetens har stärkts när de deltagit i vår verksamhet på verkstäderna framgår det av Sovari, som är ett verktyg för att mäta hur den sociala kompetensen stärks vid verkstäderna.  Positiva framsteg har upplevts fram för allt i att hantera vardagliga sysslor (81%) och utveckla förutsättningar för studier och arbetsliv (77%). I undersökningen deltog 1462 svarande från 90 verkstäder. Nästan 70% av de ungdomar som varit på arbetsverkstad får jobb eller börjar studera eller får annan handledd verksamhet. 
Kiljunen fortsätter ”Vi har också granskat de ekonomiska effekterna av vistelse på en arbetsverkstad.  Utgifterna för hela verksamheten täcks redan om 110 av de 15 000 ungdomar vi stöder börjar studera och får jobb” 
Uträkningarna baserar sig på TPY:s rapport ”Startverksamheten och verkstadsverksamhetens ekonomiska aspekter” av forskare Jukka Ohtonen. Ohtonen påvisar att de kostnader samhället satsar på verkstadsverksamhet är bara en bråkdel av den nytta samhället får tillbaka. En ung människa som avbryter sin utbildning går miste om ca 1,4 miljoner euro under sin livstid i form av inkomster och pension.  
TPY:s tf verksamhetsledare Anna Kapanen konstaterar: ”Forskningen visar att andelen unga som är långtidsarbetslösa och unga som är utan utbildning och arbete växer. Det finns ett stort behov av de tjänster som arbetsverkstäderna erbjuder och effekterna av detta stöd kan nu påvisas. Samtidigt undergräver samhället förutsättningarna för verksamheten. Finansieringen för arbetsverkstäderna har hotats av nedskärningar varje år och medlen för sysselsättning har skurits ner. T.ex. har arbete med lönesubvention blivit allt svårare att få.  Dessutom är det ännu oklart hur det går med verkstäderna i landskapsreformen.”  
Andelen långtidsarbetslösa under 29-år var 2016 hela 10 800 personer eller till och med 20% fler än året innan.     
Tilläggsuppgifter: 
Anna Kapanen, vs. toiminnanjohtaja, Valtakunnallinen työpajayhdistys ry, p 010 279 2724  
Maria Gnosspelius, viestintäpäällikkö, Valtakunnallinen työpajayhdistys ry, p 010 279 2727  
Tilläggsuppgifter på svenska: Rainer Lytz ULA Kompetenscenter www.ula.fi  
Tilläggsuppgifter om nationella Sovari – Ett verktyg för att mäta den sociala förstärkningen vid ungdomsverkstäderna finns på vår hemsida: 
http://www.tpy.fi/kehittaminen/laadullinen-mittaristo/sovari-mittarin-tuloksia/ 
Forskare Jukka Ohtonens rapportt ”Starttivalmennus ja työpajatoiminta. Taloudellisia näkökulmia”: 
http://www.tpy.fi/aineistot/julkaisut/verkkojulkaisut/  
Nationella verkstadsföreningen TPY är en registrerad förening grundad av professionella inom verkstadssektorn. Vi förebygger social utslagning genom att stärka utvecklandet av verkstadsverksamheten och social sysselsättning i Finland. Vi verkar också för att stärka förutsättningarna för verkstadsverksamhet och deras anställdas verksamhetsförutsättningar.  År 2017 fyller TPY 20 år. Temat för jubileumsåret är verkstädernas inflytande och påverkan i samhället  

Pressmeddelande 9.2.2017 från TPY 

Arbetsverkstäder är samhällsekonomiskt lönsamma eftersom de stärker färdigheter inför studier och arbetslivet. 

Enligt ny forskning så täcks utgifterna för hela verksamheten redan om 110 av de 15 000 ungdomar vi stöder börjar studera och får jobb.     

Nationella Verkstadsföreningens (TPY) ordförande Anneli Kiljunen konstaterar: ”För första gången har vi landsomfattande data som bekräftar att verksamheten på våra verkstäder stärker just sådant kunnande som arbetslivet och studier förutsätter” 

Över 90% upplever att deras sociala kompetens har stärkts när de deltagit i vår verksamhet på verkstäderna framgår det av Sovari, som är ett verktyg för att mäta hur den sociala kompetensen stärks vid verkstäderna.  Positiva framsteg har upplevts fram för allt i att hantera vardagliga sysslor (81%) och utveckla förutsättningar för studier och arbetsliv (77%). I undersökningen deltog 1462 svarande från 90 verkstäder. Nästan 70% av de ungdomar som varit på arbetsverkstad får jobb eller börjar studera eller får annan handledd verksamhet. 

Kiljunen fortsätter ”Vi har också granskat de ekonomiska effekterna av vistelse på en arbetsverkstad.  Utgifterna för hela verksamheten täcks redan om 110 av de 15 000 ungdomar vi stöder börjar studera och får jobb” 

Uträkningarna baserar sig på TPY:s rapport ”Startverksamheten och verkstadsverksamhetens ekonomiska aspekter” av forskare Jukka Ohtonen. Ohtonen påvisar att de kostnader samhället satsar på verkstadsverksamhet är bara en bråkdel av den nytta samhället får tillbaka. En ung människa som avbryter sin utbildning går miste om ca 1,4 miljoner euro under sin livstid i form av inkomster och pension.  

TPY:s tf verksamhetsledare Anna Kapanen konstaterar: ”Forskningen visar att andelen unga som är långtidsarbetslösa och unga som är utan utbildning och arbete växer. Det finns ett stort behov av de tjänster som arbetsverkstäderna erbjuder och effekterna av detta stöd kan nu påvisas. Samtidigt undergräver samhället förutsättningarna för verksamheten. Finansieringen för arbetsverkstäderna har hotats av nedskärningar varje år och medlen för sysselsättning har skurits ner. T.ex. har arbete med lönesubvention blivit allt svårare att få.  Dessutom är det ännu oklart hur det går med verkstäderna i landskapsreformen.”  

Andelen långtidsarbetslösa under 29-år var 2016 hela 10 800 personer eller till och med 20% fler än året innan.     

Tilläggsuppgifter: 

Anna Kapanen, vs. toiminnanjohtaja, Valtakunnallinen työpajayhdistys ry, p 010 279 2724  

Maria Gnosspelius, viestintäpäällikkö, Valtakunnallinen työpajayhdistys ry, p 010 279 2727  

Tilläggsuppgifter på svenska: Rainer Lytz ULA Kompetenscenter www.ula.fi  

Tilläggsuppgifter om nationella Sovari – Ett verktyg för att mäta den sociala förstärkningen vid ungdomsverkstäderna finns på vår hemsida: 

http://www.tpy.fi/kehittaminen/laadullinen-mittaristo/sovari-mittarin-tuloksia/ 

Forskare Jukka Ohtonens rapportt ”Starttivalmennus ja työpajatoiminta. Taloudellisia näkökulmia”: 

http://www.tpy.fi/aineistot/julkaisut/verkkojulkaisut/  

Nationella verkstadsföreningen TPY är en registrerad förening grundad av professionella inom verkstadssektorn. Vi förebygger social utslagning genom att stärka utvecklandet av verkstadsverksamheten och social sysselsättning i Finland. Vi verkar också för att stärka förutsättningarna för verkstadsverksamhet och deras anställdas verksamhetsförutsättningar.  År 2017 fyller TPY 20 år. Temat för jubileumsåret är verkstädernas inflytande och påverkan i samhället  

 ---

ULA- nätverket gav sitt utlåtande 28.08.2014 kring den ny ungdomslagen:

Vi vill lyfta fram värdegrunden bakom ungdomslagen:

Det är ofta ”helt vanliga ungdomar” som är i behov av stöd och hjälp för att lösa vardagliga problem.  Vem som helst drabbas av marginalisering.  Därför behövs en vidare syn på vad uppsökande ungdomsarbete egentligen är.   Den nya ungdomslagen kunde uppmuntra till preventivt och också administrativt samarbete.   Förebyggande uppsökande ungdomsarbete handlar om att svänga på spelplanen. Om och när den unga upplever att hon är i behov av vägledning söker hon kontakt med uppsökande ungdomsarbete. För att detta skall vara möjligt krävs naturligtvis att hon har kunskap om den hjälp som finns till förfogande. Förebyggande uppsökande ungdomsarbete handlar därför långt om spridande av information samt att de som arbetar med uppsökande ungdomsarbete finns tillgängliga och synliga på relevanta arenor, dvs. kommer in i ungdomarnas liv så många gånger som möjligt och skapar en förtrolig relation med dem, som t.ex. i nionde klass, första och tredje klass i andra stadiet och vid militäruppbåd.   Ungdomslagen bör beakta behovet av vägledning, speciellt i olika stadieövergångar i de ungas liv.

Enligt nuvarande lagtext måste ungdomar först marginaliseras innan de får hjälp av uppsökare eller vid ungdomsverkstäder.  Förebyggande uppsökande ungdomsarbete borde skrivas in i lagtexten för att garantera socialt stöd för att inkludera ungdomar i samhället – inte enbart förhindra utslagning. Ett paradigmskifte är på gång inom den uppsökande ungdomsverksamheten som ger verktyg för att förebygga marginalisering i ett tidigt skede.  Detta förebygger individens lidande och spara pengar för samhället.  Det är bra att det finns inskrivet i ungdomslagen § 7c att skolavbrott och avbrott i militär och civiltjänst måste anmälas till uppsökare.  Fastän dessa anmälningar om avbrott kan anses som ett effektivt verktyg för uppsökarna att identifiera ungdomar i risk, är deras funktion inte problemfri. Det finns en risk att avbrottsintygen får en alltför central roll i uppsökarnas arbetssätt. På vissa håll fungerar avbrottsintygen som ”remisser” till uppsökarnas tjänster och detta är en mycket snäv tolkning. Till uppsökarnas grundläggande värden hör frivillighet från den ungas sida, samt att hon har rätt att be om hjälp fast hon inte har ”remiss” i form av ett avbrott från någon instans.  Uppsökarna borde involveras innan den unga avbryter studierna så att skolavbrott kan förhindras, alternativt att det blir ett ”kontrollerat avbrott” där uppsökarna har en etablerad kontakt till den unga och kan slussa den unga vidare.

I den gamla lagtexten nämns ungdomsverkstäder endast två gånger. När det gäller Ungdomsverkstäderna så behöver även de en egen paragraf i samband med den uppsökande verksamheten.  Den uppsökande verksamheten sker för att skapa en framtid för ungdomar, dvs. på sikt ge dem antingen utbildning eller arbete. Tillfälligt kan det behövas träning i livshantering (för dygnsrytm, matlagning, social träning) och jobbsökning för ungdomar.  Denna träning ges på ungdomsverkstäder.  De naturliga samarbetspartnerna för en ungdomsarbetsverkstad är fram för allt andra stadiet och högstadiets högre årskurser, men även social- och hälsovården, arbetskraftsbyrån, företag.  Ungdomsgårdar kan komma ifråga för meningsfull fritid för ungdomar och kan vara en plats att träffa på ungdomar.  Inom uppsökande ungdomsarbete är frivillighet, oberoende och trovärdighet det viktigaste kapitalet och om uppsökare blir anställda av kommuner på ungdomsgårdar riskerar denna neutralitet och trovärdighet gå förlorad pga. risken för ”myndighetsstämpel”. 

En tredjedel av ULA nätverkets medlemsverkstäder upprätthålls av den tredje sektorn. När det gäller finansieringen så bör lagen inte begränsa den tredje sektorns möjlighet att erbjuda ungdomsverkstadstjänster för en eller flera kommuner.  Ibland kan den tredje sektorn ha större flexibilitet och erbjuda effektivare och mer innovativa tjänster eftersom de har frihet att tänka ”outside the box”. 

 

Sammandrag av ULA-nätverkets utlåtande:

1. Förebyggande uppsökande ungdomsarbete borde skrivas in i lagtexten för att garantera socialt stöd för att inkludera ungdomar i samhället – och via detta förhindra utslagning och spara pengar.

2. Ungdomslagen bör beakta behovet av vägledning, speciellt i olika stadieövergångar i de ungas liv.

3.  Uppsökarna bör komma in i ungdomarnas liv så många gånger som möjligt och skapar en förtrolig relation med dem, som t.ex. i nionde klass, första och tredje klass i andra stadiet och vid militäruppbåd.   Detta skapar förtroende hos de unga och de vet vart de skall vända sig när livet krisar.

4. Avbrottsintyg får inte bli en ”remiss” som uppsökarna väntar på innan de tar kontakt.

5. Den uppsökande verksamheten sker för att skapa en framtid för ungdomar, dvs. på sikt ge dem antingen utbildning eller arbete. Här finns en naturlig koppling till ungdomsverkstäderna

6. Ungdomsverkstäderna behöver en egen paragraf i samband med den uppsökande verksamheten.  Träning i livshantering (för t.ex. dygnsrytm, matlagning, social träning) studieförberedelser, skolsamarbete och jobbsökning för ungdomar kan ges på ungdomsverkstäder. Det handlar således inte om att producera t.ex. fågelholkar.  

7. När det gäller finansieringen så bör lagen inte begränsa den tredje sektorns möjlighet att erbjuda ungdomsverkstadstjänster för en eller flera kommuner. 

 

 

ULA-verkosto antoi lausuntonsa 28.8.2014 nuorisolain uudesta sisällöstä:

 

Haluamme nostaa esiin nuorisolain taustalla olevan arvopohjan:

 

Apua tarvitsevat ovat usein ”ihan tavallisia nuoria”, jotka tarvitsevat tukea ja apua arkipäiväisten ongelmien ratkaisemisessa. Kuka tahansa voi syrjäytyä.  Siksi tarvitaan avarampi näkemys siitä, mitä etsivä nuorisotyö varsinaisesti on. Uudistunut nuorisolaki voisi kannustaa sekä ennaltaehkäisevään että hallinnolliseen yhteistyöhön. Ennaltaehkäisevässä etsivässä nuorisotyössä ei työskennellä perinteisellä tavalla. Jos ja kun nuori kokee tarvitsevansa ohjausta, hän ottaa yhteyttä etsivään nuorisotyöhön. Edellytyksenä tähän tosin on, että nuorella on tietämys tarjolla olevasta palvelusta. Ennaltaehkäisevässä etsivässä nuorisotyössä kyse on siis pitkälti tiedon välittämisestä sekä siitä, että etsivän nuorisotyön työntekijät ovat tavoitettavissa ja näkyvissä oikeissa foorumeissa, jotta he mahdollisimman monta kertaa näkyvät nuorten elämässä ja saavat mahdollisuuden luoda luottamuksellisen suhteen nuoriin. Tapaamiset voitaisiin järjestää esimerkiksi yhdeksännellä luokalla sekä toisen asteen ensimmäisellä ja kolmannella luokalla sekä varusmiespalveluksen kutsunnan yhteydessä. Nuorisolaissa pitää huomioida nuorten ohjaustarpeita, erityisesti nuorten eri siirtymävaiheissa.

Nykyisen lainsäädännön mukaan nuorten pitää ensin syrjäytyä, ennen kuin saavat apua etsiviltä tai nuorisopajoilta. Ennaltaehkäisevä etsivä nuorisotyö pitäisi lisätä lakitekstiin, takaamaan se sosiaalinen tuki jota nuoret tarvitsevat pysyäkseen järjestelmässä – eikä ainoastaan ehkäisemään syrjäytymistä. Ajatusmalli etsivässä nuorisotyötoiminnassa on muuttumassa syrjäytymisen ennaltaehkäisyn aikaisessa vaiheessa mahdollistavaan suuntaan. Tämä sekä ennaltaehkäisee kärsimystä yksilötasolla että vähentää yhteiskunnan kustannuksia.  Nuorisolain § 7 c mukaan täytyy tehdä etsiville ilmoitus nuoresta, joka keskeyttää opinnot tai joka vapautetaan varusmies- tai siviilipalvelusta. Tämä on sinänsä hyvä asia, mutta vaikka ilmoitukset keskeyttämisistä voidaankin pitää tehokkaana tapana tunnistaa syrjäytymisvaarassa olevia nuoria, niin asia ei ole täysin mutkaton. On olemassa riski, että keskeyttämistodistukset saavat liian tärkeän roolin etsivien työmenetelmässä. Joissakin paikoissa keskeyttämistodistuksia käytetään "lähetteinä" etsivien palveluihin, ja tämä tulkinta on todella suppea. Etsivien perusarvioihin kuuluvat nuorten vapaaehtoisuus, sekä se, että nuorella on oikeus pyytää apua myös ilman ”lähetettä” keskeyttämistodistuksen muodossa. Etsivät pitäisi saada mukaan kuvaan ennen kuin nuori keskeyttää opintonsa, jotta keskeyttäminen voidaan ennaltaehkäistä. Mahdollinen keskeyttäminen voidaan tehdä "hallitusti", jos etsivällä on jo vakiintunut yhteys nuoreen ja tällä tavalla voi ohjata hänet eteenpäin.

Vanhassa lakitekstissä nuorten työpajat mainitaan ainoastaan kaksi kertaa. Etsivän toiminnan yhteydessä pitäisi olla erikseen pykälä myös nuorten työpajoista.  Etsivän toiminnan tarkoitus on luoda nuorille tulevaisuus, eli pitkällä tähtäimellä auttaa heitä eteenpäin joko koulutukseen tai työhön. Nuoret voivat tilapäisesti tarvita esimerkiksi elämänhallinnan valmennusta (esim. päivärytmi, ruoanlaitto, sosiaalinen kanssakäyminen) ja työhakuvalmennusta. Tämä valmennus tapahtuu nuorten työpajoilla. Työpajan luonnolliset yhteistyökumppanit ovat ensisijaisesti toisen asteen koulutustarjoajat sekä yläasteen ylemmät luokat, mutta myös sosiaali- ja terveydenhuolto, työvoimatoimisto ja yritykset. Nuorisotalot voivat tarjota nuorille sekä mielekästä vapaa-ajan tekemistä että paikan, missä uusien kontaktien luominen on mahdollista. Tärkeimmät tekijät etsivässä nuorisotyössä ovat vapaaehtoisuus, itsenäisyys sekä luotettavuus, ja tämä puolueettomuus ja uskottavuus saattaa ”viranomaisuusleiman” takia kärsiä, jos kunta palkkaa etsiviä työntekijöitä nuorisotaloille.

Kolmasosa ULA-verkoston jäsenpajoista ylläpidetään kolmannen sektorin toimijoiden avulla. Mitä rahoitukseen tulee, niin lainsäädännön kautta ei pidä rajoittaa kolmannen sektorin mahdollisuutta tarjota nuorten työpajapalveluita yhdelle tai useammalle kunnalle.  Joskus kolmannella sektorilla on ideavapautensa ansiosta suurempi mahdollisuus joustavuuteen sekä tehokkaampien ja innovatiivisempien palvelujen tarjoamiseen.

 

Yhteenveto ULA-verkoston lausunnosta:

 1. Lakitekstiin pitäisi tehdä lisäys ennaltaehkäisevästä etsivästä nuorisotyöstä, takaamaan nuorille sosiaalinen tuki, jotta he pysyisivät osana yhteiskuntaa – ja tämän kautta ennaltaehkäistä syrjäytymistä, sekä säästää rahaa.

 2. Nuorisolaissa pitää huomioida nuorten ohjaustarpeita, erityisesti nuorten eri siirtymävaiheissa.

 3.  Mahdollistaakseen luottavaisen suhteen syntymistä, etsivien pitää tavata nuoret mahdollisimman monta kertaa, kuten esimerkiksi yhdeksännellä luokalla ja toisen asteen ensimmäisellä ja kolmannella luokalla sekä varusmiespalvelun yhteydessä. Tällä tavalla luodaan luottamusta ja nuorille välittyy tieto mihin kääntyä elämän murrosvaiheissa.

 4. Keskeyttämistodistus ei saa toimia ”lähetteenä”, jonka etsivät odottavat saavansa ennen yhteydenottoa.

 5. Etsivän toiminnan tarkoitus on luoda nuorille tulevaisuus, eli pitkällä tähtäimellä auttaa heitä eteenpäin, joko koulutukseen tai työhön. Tässä on olemassa luonnollinen yhteys nuorten työpajatoimintaan.

 6. Etsivän toiminnan yhteydessä tarvitaan oma pykälä myös nuorten työpajoista. Nuorten työpajoilla voidaan tarjota elämänhallinnan valmennusta (esim. päivärytmi, ruoanlaitto, sosiaalinen valmennus) opiskeluvalmennusta, kouluyhteistyötä sekä työnhakuvalmennusta nuorille. Kyse ei siis ole linnunpönttöjen valmistamisesta. 

 7. Mitä rahoitukseen tulee, niin lainsäädännön kautta ei pidä rajoittaa kolmannen sektorin mahdollisuutta tarjota nuorten työpajapalveluita yhdelle tai useammalle kunnalle.